Trött på uvi

Är det något jag är trött på nu så är det urinvägsinfektioner... Jag hade uvi i början av sommaren och då hade jag så ont och så mycket koagel av allt blod att man fick spola hela blåsan och jag blev inlagd med kateter. Den smärtan var brutal! En vecka efter avslutad behandling så fick jag tydligen uvi igen eller läkaren sa det då jag fick feber men hade egentligen inga problem från urinvägarna. Nu var det då dags igen. Förr förra torsdagen så satt jag på akuten med urinvägsinfektion och kunde inte tömma blåsan så behövde hjälp med det och det tog dom 6 timmar att ge mig Xylokain och en kateter och sen kunde jag gå hem med antibiotika i en vecka. Igår 5 dagar efter avslutad antibiotikakur så kom det tillbaka. Vaknade och hade ont men ipren och sen la det sig helt okej men idag.. Alltså jag har haft så ont idag så det strålar ner i benet och låg i duschen imorse för hade så ont. Fick tid till vc på em så jobbat på och det har väl gått okej men efter läkarbesöket kom smärtan igen och ville bara lägga mig i duschen igen och gråta. Men jobbade på men det var rejält tufft alltså med den smärtan. Har hämtat ut ny antibiotika och hoppas det går tillbaka nu men smärtan är verkligen brutal och hade jag inte haft antibiotikan idag hade jag åkt in. Är ju rätt mycket blod nu också så hoppas det inte blir stopp bara. Är det likadant imorgon så kanske det blir akuten och få spola blåsan... Ska till min uroterapeut om en vecka och då lär vi nog prata mera om det här

Bland annat Pink konsert

Jaha då ska vi se vad som hänt sen sist. Jag har klarat min anestesi kurs så är numera djurvårdare på nivå 3. Äntligen, som jag kämpat!!

Haft semester en vecka och sen träffat broren min med familj och vi var bland annat på kneippbyn, det var så längesen jag var där men det var kul var där hela dagen. 

Har varit i Stockholm på pink konsert och hon är ju helt galet bra. Att hon klarar av att flyga och snurra runt i luften och ändå sjunga samtidigt utan att det hörs. Sjukt men hon var bra och likaså förbanden, Gayle och The script. 

Jag jobbar annars på nu men har en del anfall just nu men mitt psyke är ärligt talat inte jättebra just nu så hänger ihop med det.. 

Uvi trots antibiotika

Började jobba i onsdags men mådde väl inte helt toppen men kände mig väl smått tvungen. Gått ändå bra men idag så började det igen med uvi symptom vilket är väldigt konstigt med tanke på att jag äter en antibiotika där kuren inte är slut än. Har väldigt ont och känns inte bra så ringde 1177 som ringde akuten som i sin tur pratade med både medicin och infektionsläkare som sa att jag borde åka in. Jaha då var det väl bara att åka in då. Lämnade urinprov och de tog några prover och scannade blåsan men allt såg bra ut så nu ska äta klart kuren och kontakta vc i nästa vecka och se om jag behöver till urolog och utreda ännu mera, typ ny cystoskopi men är ärligt talat mindre rädd för det än att bli tappad igen. Urologen som gjorde cystoskopin var jättebra och kände mig trygg med han. Var först jobbigt att det var en man men alltså han var verkligen bra, respektfull och lugn trots den jobbiga situationen som är. Märkte ju knappt av undersökningen så är inte rädd att göra det igen om det skulle behövas, men vill ju då egentligen att han ska göra det igen men tror nog alla urologer är duktiga så undersökningen knappt märks. 

Kommer verkligen aldrig, aldrig igen gå med på att bli tappad.

Resistent bakterie

I lördags så började jag få feber och tog en ipren och sen var det bättre fram till ett dygn senare då jag får feber igen och tar ipren och mår bättre. Några timmar senare när ipren börjar gå ur så känner jag febern komma igen och får snabbt frossa och tempen visar 38.2 så ska ta en ipren men har sån frossa så spiller ut glaset med juicen. Börjar även få bröstsmärtor och ont på sidan av halsen. 1,5 timma senare är tempen uppe över 40 grader och kan inte ta djupa andetag. Ringer 1177 men bestämmer att jag ska åka in. Har svårt att gå och röra mig för känns så mycket i bröstet. Kommer in och man kollar ekg och syre och puls och det ser bra ut, hög puls men annars bra så inget fel på hjärtat i alla fall. Tas blodprover och jag som hatar att bli stucken har ju det jobbigt när man ska sticka och jag inte kan andas för gör så ont. Efter nån timma kommer läkaren och mina infektionsvärden är höga och även urinprovet jag lämnade visar på infektion. 

Fick antibiotika iv och läkaren kom sen in igen och dom misstänker att den antibiotikan jag åt mot uvi förra veckan inte tog helt så nu har en resistent bakterie spridit sig. 

Vad är det som händer egentligen?? Om jag var upprörd och ville stämma människan som tappade mig förra veckan så är jag ännu mer upprörd nu. Kommer verkligen aldrig gå med på att bli tappad eller få kateter igen! Då får fan blåsan spricka! 

Äter nu en väldigt bredspektrumantibiotika så vilken bakterie det nu är så bör den här ta den. Idag har jag mindre smärta i bröstet men känner ännu av den och har ännu ont i sidan av halsen så gör ont att svälja och vrida på huvudet men även det känns lite bättre 

Universums uvi

Under maj så började jag jobba igen och det gick väl hyfsat bra, ont i handen men kämpar på. Var iväg i Stockholm och firade Simon som fyllt ett år och det var så kul att se hur stor han blivit. 
Fick också då reda på provsvaret på mitt prov som jag skrev och det gick ju åt helskotta. Klarade inte provet och även om jag kände det på mig så blev jag besviken, som jag kämpat verkligen för att klara det. Ska göra kompletteringar 
Jobbat på och förra veckan så fick jag anfall på jobbet och blev inlagd och man hittade inget fel som vanligt. Nästa dag när jag ska gå hem börjar jag kissa blod och gör ont och säger till personalen men inget verkar bry sig särskilt mycket. Kommer hem och har så jävla ont så ligger i duschen i över 1 timma och kissar rent blod och så 5 timmar efter jag kommit hem så satt jag på akuten igen. Har haft uvi förut men det här var nåt av det brutalaste jag varit med om! Hade sån jävla urinvägsinfektion och så mycket blod i blåsan så man fick spola hela blåsan från koagel och jag fick läggas in med kateter! Allt för att man tappat mig när jag kom in till sjukhuset första gången och var så hög på medicin så kunde inte gå på toa själv. Blev hemma några dagar för kände mig inte alls kry och blir så himla ledsen och trött psykiskt för allt bara går och helvete känns det som.

Kattbiten

Har hur mycket som helst att skriva om sen sist. 

Jag har gjort mitt prov, satt i 4 timmar i sträck och kämpade på och gjorde verkligen mitt allra bästa men ändå kändes det inte bra. Dagen efter blir jag biten av en katt och tycker själv att det inte var så allvarligt men på kvällen börjar fingret att svullna, bli rött och pulsera så var bara att åka ner till akuten. Där blir min arm röd hela vägen upp till armbågen och väldigt öm. Beslutas att jag ska läggas in med antibiotika iv och nästa morgon kommer läkaren och säger att vi måste operera. Var bara att göra sig i ordning för det och sedan få lite mediciner och så upp till op. Har ju bara blivit sövd som liten så var väldigt nervös och rädd så när jag låg där med syre och sjuksköterskan säger att nu är pumpen igång så börjar jag gråta och sen somnar jag. Vaknar sedan upp av att jag har en panikattack och personal försöker lugna ner mig men utan framgång så dom sederar mig så jag får ett lugnare uppvak. Har väldigt ont när jag vaknar och får morfin mot smärtan. 

Hade väldigt ont efteråt och mådde dåligt hela kvällen med ångest så fick lugnande som faktiskt hjälpte för det var benzo. Nästa dag gör man om operationen och då har man förberett lite mera med lugnande innan operationen så när jag vaknar är det mycket lugnare plus att det den dagen inte var någon mer på uppvaket så var inte så mycket intryck och hade inte alls lika ont då man la en blockad som tog bra så hade ingen känsel alls i fingret. Man hade lagt en dagen innan också men den hade inte tagit därför hade jag så ont.

Hade fortsatt antibiotika iv men fick gå hem dagen efter och hann vara hemma i 1 dygn sen får jag feber och får åka in igen och läggs in med antibiotika iv. 

Nästa dag ska jag åka hem men får frossa så blir kvar och på kvällen får jag krampanfall så personalen larmar efter läkare på akuten och även från narkos/iva och dom kom springandes och var där på bara några minuter. Fick kramplösande och somnade.
Får antibiotika i tablett men det visar sig att den inte har effekt för mina infektionsvärde stiger så får prova ännu en antibiotika. Var så trött och slut på allt så mådde inte så bra psykiskt. Fick åka hem och den här gången verkade antibiotikan hjälpa för blev bättre. 

Hände två mindre roliga incidenter första inläggningen där man bland annat slängde mina smycken för man följde inte rutinerna och la dom i en vit sopsäck med min mobil och klocka så när jag kom tillbaka från operation så fick jag min mobil och klocka och tänkte inte mer på det, var ju lite smått drogad men vi hemgång så är smyckena borta och man inser att dom är slängda. Halsband jag fått i examenspresent som betyder mycket för mig. Min navelpiercing var också med där men den bryr jag mig inte så mycket om, har flera liknande. 

Var även en personal som skrek på mig efter en händelse och det slutade med att en annan personal fick säga till henne att lugna ner sig och gå ut. Berättade aldrig hur det egentligen låg till och hur jag menade för var så ledsen att hon betedde sig som hon gjorde mot mig. 

Grät hela kvällen och hade ångest så fick lugnande tillslut för var helt förstörd, pratade inte med någon. 

Stygen togs och jag började jobba igen men hade väldigt ont i handen och tyvärr har det ännu inte blivit bra. Svullen och har väldigt ont i senan så den krampar när jag överanstränger fingret vilket händer väldigt lätt och är väldigt smärtkänslig kring ärret jag har i handflatan. Men kämpar på men vet ärligt inte om det blir så mycket bättre.. 

 

Min semester

Nu är min semester slut och tillbaka på jobbet igen. Kändes i kropp och huvud, varit tyst hemma och nu är det surr hela tiden. Ska be om att få göra provet snart och jag har nästan lärt mig raas!! 

Har verkligen kämpat och pluggat hela min semester så måste ju bara klara det. 

Har hunnit med lite läkarbesök och samtal också, har tagit anemiprover och jag kommer få injektioner istället för tabletter som jag mår så otroligt illa av. Har även pratat med dietist om näringsdryck och jag har gjort cystoskopi och jag är så överlycklig att jag fixade det hur bra som helst. Grät först men när jag låg där så märkte jag ingenting, fick bedövning men att få in kameran märkte jag inte ens och jag var ju ändå spänd. Nej gick hur bra som helst verkligen. 

Jobb och tvångssemester

Blev hemma en vecka där efter sista krampanfallen för att vila och försöka minska lite intryck så jag inte skulle få fler kramper. Var väldigt trött och sov stora delar av dygnet. åt ju järntabletter men mådde så otroligt illa av dom så bad om recept på primperan för att kunna ta dom och äta något för jag gick bara och hulkade. Gick bra först men sen slöt jag ta järntabletterna för min mage tål verkligen inte dom.
Tillbaka på jobbet gick det bättre och inga krampanfall men att dessa kramper ska fortsätta försvårar ju mitt jobb ganska mycket även om jag tycker jag gör ett bra jobb så verkar inte mina kollegor tycka det.. Fick träffa min läkare och får lite svar och känner att vi kom framåt en liten bit. Tog koncentrationsprover på lamotrigin för att se om det kan ha något med anfallen att göra och det visade sig att jag låg för högt så vi har sänkt dosen och har tagit nya prover men väntar ännu på resultatet.
Nu har jag gått på tvångssemester och först ville jag inte alls ha semestern så tyckte bara det var jobbigt men nu känns det ändå okej, har tid för att plugga och göra något annat än bara jobba vilket jag nog behöver för jag har jobbat väldigt mycket. Så dessa 4 veckor ska jag plugga och ta en tripp till fastlandet och hälsa på brorsan och familjen. 

Sjuk och kramper

Ett tag nu sen sist som det brukar bli. Sen sist har jag haft en bra jul och jag började året 1 januari med en förkylning som också lunginflammation och bihåleinflammation. Var rejält sjuk i 2 veckor så sov och hostade, sov lite till och hostade ännu mera. Fick åka till vårdcentralen 2 gånger och fick mediciner så lindrande lite och fick antibiotika. Fick vid några tillfällen laryngospasm och det är ju på riktigt det vidrigaste som jag varit med om. Det tar liksom tvärstopp och ingen luft kommer in eller ut och det på grund av den extrema hostan. Fick panik för var helt själv. 

Tillbaka till jobbet så gick det väl 1 vecka sedan kramper minst 1 i veckan så jävla trött på det här! Vid 1 tillfälle så fick jag utskrivet järntabletter då jag har anemi. 

Senaste 2 veckor har det blivit ambulans 3 gånger. Vart inlagd sista gången för observation och fick flera kramper där. Varit väldigt yr och skakig och illamående levde på grönsaker, smörgåsrån och näringsdryck. Så fort jag åt någon mat så vände det sig i magen och jag höll på att kräkas. 

Funktionella kramper säger man att det är men sen säger man inget mera. Så frustrerande när jag inte 

Bestämt att jag nu ska vara sjukskriven en vecka och bara vila och ta det lugnt och försöka få ner all stress i kroppen. 

Någonstans på akuten och på jobbet försvann mina skor. Spårlöst försvunna och även mina vanliga skor är borta som inte skulle ha skickats med så dom har försvunnit på jobbet. Fick köpa nya skor idag och ska skaffa lås på mitt skåp. Måste köpa nya jobbskor nu också och jag var så nöjd med dom jag hade. Haft dom i flera år och syns knappt att dom är använda. Så lite ledsen över mina skor som är försvunna.