Sjukt rolig men också ganska sorglig och jag blir verkligen så förbannad när jag ser hur folk behandlar personer som faktiskt är precis som vem som helst! Nu är de ju på film de här men grejen är ju den att de faktiskt är så de ser ut i samhället! Folk tror att bara för att man ser annorlunda ut som kan man inte och fattar ingenting! Visst de har svårigheter men vem fan har inte de ibland?? Nej fan vad arg jag blir på de!
Men de blev också en hel del skratt och en hel del tårar. Pinsamt bara att gråta så i en biosalong med massa annat folk som kunde behärska sig och inte gråta! Men när mamma såg att jag grät kund inte hon heller låta bli att gråta! De var så sorglit och så vackert!
Nej de är verkligen en film jag kommer kunna se minst tusen gånger!
"I rymden finns inga känslor" var ju en liknande men den kändes mer som ett hån mot de som har asperger medan den här verkligen gick rakt in i hjärtat och fick ännu mer förståelse och kunskap!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Kommentera mera!