Tillbakablick

Nu har jag bott i Skara i en månad. Tiden har sprungit iväg för de känns som att de var igår jag flyttade in men de känns även som att jag bott här i evigheter! Tanken på att jag ska bo här i 1,5 år är lite skrämmande för de känns kanske inte som de roligaste att bo så här så länge. Men vi får se, jag funderade ju på att skaffa lägenhet till nästa termin men vi får se som sagt.
Men de märks att man bott här ett tag nu för nu börjar man hitta överallt och hittar även bra i Skövde, hittade idag utan GPS och körde inte fel en enda gång! Stolt! Haha Fast jag hittar bara i den här delen av stan, andra ändan där jag var igår hade jag inte hittat till om jag inte haft GPS!
Som alltid när något nytt händer i mitt liv så kan jag inte låta bli att tänka på vad jag gått igenom och hur glad jag är att jag är där jag är idag!
För 4 år sedan mådde jag pyton och försökte dölja min ätstörning och depression allt vad jag kunde. För 3 år sedan var jag ganska svårt sjuk i depression och ätstörning men de kan hända så mycket på kort tid. Ett år senare bodde jag i Finland och trodde att jag var frisk men de var jag absolut inte utan de skulle dröja ännu ett år och en resa till Australien innan jag skulle bli frisk.
Nu sitter jag här i Skara och har snart varit frisk i ett år! Visst är de lite häftigt!? Jag har ju varit sjuk egentligen under närmare 10 år och att känna sig så frisk från ätstörningen är helt galet underbart! Trodde aldrig att de gick att bli helt frisk, klart man får sjuka tankar ibland men jag tror faktiskt att varenda människa ibland tänker såna tankar så jag hänger inte upp mig vid dem!
Dras ännu med depressioner till och från och så har jag ju lyckats få någon ångestsjukdom så jag är sjukligt mycket ångest för sånt som annars inte ger så mycket ångest. De är ju kanske inte de roligaste men de är något jag vet att jag kan jobba med och jag vet att de går att bli frisk från de med rätt hjälp. De handikappar mig ibland men försöker verkligen leva som vanligt ändå!
Men ibland när de ska hända något typ som när läkare ska ringa, jag kan få panikångest för att jag blir så nervös! Samma sak när jag ska träffa en läkare! De är ju inte riktigt normalt men äter jag min medicin och försöker tänka på annat så ska de gå att ta sig ur de med!