Känns inte kul att åka hem längre. Saknar Maja så in i helvete så vill inte vara hemma. När jag kom tillbaka till Stockholm idag så insåg jag hur mycket jag saknar Maja och hur jobbigt de är att åka hem. La mig och grät i sängen och känner mig så vilsen. Vilsen i livet och rädd för framtiden. Att jag fick avbryta min praktik har gjort att jag fallit ner en bra bit i brunnen och nu måste jag ta mig upp men då måste jag ta tag i allt. Jag måste inse hur dåligt jag mår och jobba därifrån men de skrämmer mig. Jag vill inte vara så sjuk att jag inte kan fortsätta plugga. De är min största rädsla! Jag bär just nu på en massa saker som jag är rädd för att berätta för någon. Jag vill inte tala om hur allt är för att jag är rädd för att behöva hoppa av skolan. Att stängas av från praktiken är ett straff nog som dessutom gjort mig så nere som jag är. I alla fall bland annat, Majas död har väl också med saken att göra. Vet inte vart jag ska ta vägen i livet just nu, vill bara att allt ska fortsätta som förut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Kommentera mera!