Jag har slagit rekord

Jag vet att de var ett förskräckligt tjatande men va fan de tar ju upp hela min vardag och hela mitt liv! Jag pratar såklart om klådan och utslagen på benen. De kliar som man nästan blir galen och de börjar göra sjukt ont nu också. De svider som bara den! :( Suck varför ringer inte läkaren för?? Ringer han inte imorgon förmiddag är de jag som ringer han! För jag pallar seriöst inte med det här längre!

Har idag varit på Villa Maria och fikat som vanligt. Ville göra något mer i stan för att annars känns de så värdelöst men kunde inte komma på något och de blåste så himla mycket så jag drog hem och myste ner mig i sängen med min älskling! Alltid lika mysigt! Ikväll blir det att se sista delen av Maria Wern. Spännande! ;)
Började också läsa en bok igår, eller jag har börjat läsa den för länge sen men kom bara typ 30 sidor eller något så nu har jag bestämt mig för att läsa hela. Kommit lite längre och den är faktiskt bra. Inspärrad heter den, om en tjej som typ väldigt dåligt behandlad på en ungdomsvårdskola.
Läste ut en annan bok förra veckan, Blondie. Om en tjej som blir våldtagen tidigt och sedan hamnar i knarkmissbruk och alkoholmissbruk och hon jobbade som prostituerad och satt massa år i fängelse. Det är dessutom en svensk person de handlar om och de utspelar sig för det mesta i Stockholm. Väldigt bra bok faktiskt men sjukt.... grotesk!

Dessutom kom jag på att jag aldrig varit ifrån avdelningen så här länge. Alltså från och med första gången jag kom dit. De har gått 3 veckor, 8 veckor, 8 veckor och 4 dagar mellan alla mina inläggningar och nu har jag varit utskriven i 10 veckor! Det är lixom rekord! Ibland saknar man faktiskt avdelningen, eller inte avdelningen men personalen! Att alltid ha någon att prata med om sina problem och såklart någon att slå i Skip-Bo! Haha älskar de spelet och grym är jag också de kan dom intyga där på avd! ;)

Klart man inte saknar detta... 

Nu är det bara hoppas att den tiden inte kommer tillbaka! 

Imorgon ska jag till terapeut tror jag, de var lite luddigt de där men jag åker dit så får vi se. Efter de ska jag göra något som jag typ inte kommer överleva! Tänker inte berätta något om de förens imorgon (om jag överlever vill säga). Överlever jag inte får ni gå och undra resten av livet! ;) Haha nej men jag tror inte någon dött av de så jag ska väl inte heller göra de men fy så spänd och nervös jag är!!