Jag är värd allt bättre

Jag finner ingen ro längre! Kan inte koncentrera mig längre stunder och svårt att komma till ro. Jag ÄTER så de är inte det som är problemet som många kanske tror då men jag tror jag vet vad det är. Det har hänt en hel del den senaste tiden och eftersom jag varit sjuk så har jag inte kunnat träffa min psykolog som planerat vilket har resulterat i tre veckor utan samtal och en vecka till kommer det att bli. Jag får lite ångest av bara det! Det har aldrig gått så långt, dessutom missade jag arbetsterapin i fredags och om jag minns rätt är det ingen på fredag heller. Som om inte det vore nog så blev Villa Maria inställt idag. Känner mig så... utlåst eller vad jag ska säga, finner inget bra ord men känner inte att jag har någon att ens prata lite med. Är ju van att kunna prata med någon iallafall när jag är på dessa ställen men nu har jag inte haft det.
Har ingen som tar emot mig när jag faller nu och måste då kämpa otroligt mycket för att INTE falla och de är inte så lätt!
Med all värme kommer också mera svårigheter med både mat och sömn, är aldrig hungrig längre och får då ångest för att jag vet att jag måste äta men är inte sugen eller hungrig för fem öre. Jag vet att jag i början av inlägget skrev att jag äter och då menar jag såklart att jag äter bra om man jämför med hur det var sist jag hade dessa problem. Får tvinga i mig minst ett mål mat om dagen. Har som tur är inte tappat speciellt mycket i vikt, ett kilo tror jag men jag har ju varit sjuk och sängliggande ganska stor del nu också. Sömnen är svår nu också, kan inte somna dels för värmen och dels för att jag har för mycket tankar som snurrar. Tankarna som snurrar är inte alltid så snälla och jag får ofta ångest för att jag inte sover när jag verkligen borde! Jag har blivit lärd så hårt när jag varit inlagd att på natten SKA man sova och gör man inte det så är man dålig. Okej det sista har jag själv fått för mig men de är så jag känner och de kan faktiskt ingen ta ifrån mig. Jag har problem att sova på nätterna och har haft under väldigt lång tid, jag kan verkligen inte somna om jag inte tar tabletter inte ens om jag varit vaken i flera nätter i rad! Nu har dock sömnen varit väldigt bra ett par veckor och jag har känt mig glad. Men nu börjar de bli jobbigt igen och jag får lite konstiga tankar ibland om nätterna.
Fan jag ska inte få falla nu när jag varit så glad och positiv ett tag! Jag har verkligen känt att jag mår bra och att jag är värd det efter mitt senaste år och de vet jag att jag är! Jag har kämpat som fan och jag har vunnit över så mycket och inget ska få förstöra det så jag hamnar på botten igen!

Jag ska stanna på toppen!!