Jag är fri som en fågel

Jag har en underlig känsla i kroppen. En slags rädsla tror jag. Jag drömmer ganska ofta nu för tiden att jag får en psykos och är såklart livrädd för att jag ska få det i verkligheten! För det var verkligen hemskt i vintras när jag var så där psykotisk och trodde mig höra röster utanför mitt sovrumsfönster som skulle mörda Maja!
Jag är glad att jag lyckades slå mig fri från psykiatrin, var rädd i början men nu är jag bara så glad och känner mig så fri. Innan sommaren och innan jag visste vad som skulle hända under hösten var jag lite orolig att jag skulle ramla ner i mörkret igen. Men när jag fick beskedet att jag kommit in på skolan här i Finland så förändrades allt. Jag var dock lite rädd att jag skulle ha det jobbigt med rutinerna och de men de har gått hur bra som helst. Jag trivs som fisken i vattnet och har de verkligen så jävla bra. Vill inte att det ska bli vår så jag måste flytta hem igen. För vad ska jag göra då? Tänk om jag inte hittar något att göra så jag hamnar där igen… De är verkligen inget jag vill så jag försöker att redan nu planera så mycket jag kan om framtiden. I alla fall vad som händer i sommar och en plan hur de ska se ut nästa höst. Vill verkligen försöka komma iväg till Australien och jag hoppas verkligen at någon jag känner har samma planer!
Nu ska jag iväg på träning, thaiboxning! Är inte speciellt taggad för det men de brukar bli bättre när man väl kommer dit. Dessutom är det så skönt att få träna bort lite aggressioner som jag just nu bär på. När jag sen kommer hem blir de att skriva klart uppsatsen om minnet, har försökt nu hela eftermiddagen men jag kommer alltid in på andra saker. Idag snöade jag in på ätstörningar och schizofreni till exempel. Vet inte hur det kommer sig men jag satt och läste om det istället. Fast jag fick en hel de gjort också. Men jag tycker psykiska sjukdomar är så intressanta. Jag har ju själv haft de och de är intressant att se tillbaka och fundera på hur man var och vad som hände upp i hjärnan på en. Tror jag kom in på ätstörningar för att jag kom på att när jag hade min så hade jag uruselt minne, kunde inte kolla tv, läsa en bok eller ens ha en helt vanlig konversation med någon utan att glömma vad personen sa och vad jag skulle svara. Hemkst! Nej nu börjar de bli bråttom!