Känslolös

Det där kattklippet jag la upp om en katt som försökte återuppliva sin kompis som är död har jag nu nyss sett för första gången! Har inte vågat sett den förut eftersom den är så hemsk men ikväll såg jag den. Inte ens en liten liten tår kunde jag få fram?! Hur känslokall får man va egentligen?? Hade jag varit som vanligt hade jag ju gråtit ihjäl mig som de flesta andra gör! Det är inte alls kul de här. Inte kunna känna medlidande eller någonting! Hur kan man bli så känslokall??

Jag tvättade för övrigt förut och glömde hänga upp de så de har ännu inte hunnit torka. Har ju bara ett lakan så måste få i de innan natten. Drygt som tusan! Så de är de jag gör nu, väntar på att mitt lakan ska torka. Vill komma i säng ganska tidigt för vi ska till stallet imorgon. Vill inte försova mig! Jag är livrädd för vi ska rida och jag kan inte rida för fem öre! Jag är så rädd när jag sitter på en häst att jag skulle kunna kissa på mig! Men får tänka positivt så går de väl bättre! 

Saknar och älskar er så de gör ont!