too much to handle

Skolan har rullat igång och paniken inom mig har stigit mer och mer för varje dag. Allt skolarbete som ska göras ger mig sån ångest och sen allt som hänt innan som jag inte riktigt bearbetat klart gjorde att ångesten bubblade över tillslut. Men de är bara att bryta ihop och komma igen! Jag kämpar just nu på att komma igen och de går väl sådär om jag ska vara helt ärlig. Jag tror att jag klarar saker och ting och sätter upp en fasad som säger att de kommer gå men om kvällarna har jag sån ångest så jag inte kan sova utan bara gråter och gråter.
Min största mardröm är att jag inte kommer kunna ta examen med alla andra och de är redan typ uppfyllt. Eftersom jag blev avstängd efter 4 veckor så har jag ännu 3 att ta igen och de måste jag ju göra efter examensdagen eftersom de inte finns någon annan tid att göra de.
Tycker själv att jag haft lite mycket motgångar nu den senaste tiden med Maja, praktiken, skolan, Laisa och massa annat. Jag hinner inte med både skolarbetet och mig själv och eftersom jag då sätter skolan först eftersom de kommer göra mig glad så missar jag lite grejen att bearbeta de förflutna. Så jag vet ju vad jag borde göra men jag vill inte. Jag vill verkligen inte ta en paus från skolan. Jag kommer inte må bra av att inte ha något annat än mig själv av fokusera på.
Men jag har nu kommit till en punkt där jag inser att jag måste göra något för att överhuvudtaget kommer någonstans!

Saknar mina hjärtan och knasbollar!