Blir snart galen på det här! Trots sömntabletter så sover jag inte ändå! Somnade förut i soffan inne på internatet och sov i kanske två timmar, vaknade till ganska ofta då folk sprang fram och tillbaka men jag sov iallafall lite. Nu sitter jag här och har kollat på filmer och serier och försökt varva ner och massa men jag är fortfarande lika pigg. Fruktansvärt underligt tycker jag! Dessutom är de underligt ljust ute! och jag har ingen gardinstång!! Blir galen på mycket nu känner jag..
Börjar längta hem väldigt mycket nu, de är bara två veckor kvar sedan bär det av hemåt Kanske ska börja tänka på packningen, måste ju flytta ut ur mitt rum över jul så måste packa ner allting som jag inte ska ha med hem till Gotland i säckar och kartonger osv. DRYGT!! Men jag lär med största sannolikhet ha övervikt på väska iallafall. Helt sjukt vad kläder väger alltså! Nu är klockan snart fem på morgonen och det här ger mig flashback från i vintras när det var så här. Då var jag ju vaken flera nätter i rad och så sov jag knappt en till två timmar per natt både innan och efter. Vilket gjorde mig galen, bokstavligt! Jag fick vanföreställningar och började hallucinera och blev helt enkelt psykotisk. Inte alls trevligt!
Fick just lite funderingar om framtiden, alltså undrar om jag alltid och då menar jag för all framtid kommer att vara, hur ska jag säga, "klassad" som psyksjuk? Alltså jag vet och känner nu att även fast jag inte har några problem på vissa fronter och inte haft det på länge heller så är folk ändå oroliga och tror att jag inte är frisk. Jag kan väl förstå oron men man märker väl ganska fort om jag är som vanligt eller om jag är på väg att bli sjuk igen. Vart jag än kommer så ska det alltid frågas om allt det där fast jag känner att de mesta är passé! En annan sak jag kom att tänka på alldeles av ingen anledning alls är att jag kollade igenom alla mina facebook mail förut och då mest på tiden som sjuk. SHIT vad alt har förändrats! Först så var jag bara så totalt förvirrad så jag fattade ingenting, sedan var jag så jäkla drogad av mediciner så jag var helt borta, sedan hade jag en bra period och sedan blev det sämre igen och så höll det på fram och tillbaka. Fick lite insikt om vad jag faktiskt har gått igenom, de är jäkligt mycket alltså. Svår och tung period där allt bara var skit. Jag hade en enda vän då enligt dessa mail. En enda som skrev nästan varje dag och verkligen brydde sig. Lite underligt faktiskt....
Som jag skrev i vintras, Det här blev ett långt svammel inlägg som är skrivet 5 på morgonen. Vet inte hur mycket man ska ta på allvar i allt detta svammel och trötta tankar som rör sig i skallen. Välj själv!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Kommentera mera!