söndag 31 mars 2013

Försöksperson

Jag har faktiskt pluggat på ganska bra ikväll tycker jag. De är ju mycket som ska läsas så de tar tid, men bara för att jag inte skrivit så mycket betyder ju inte de att jag inte presterat. För man måste ju läsa igenom massa innan man kan välja ut vad man ska skriva om. Men jag vågar inte läsa om hur man gör ett test på djur, vissa är så hemska så man har sån lust att döda de som utför dem! Så onödiga verkligen!
Har läst massa om alternativa metoder till djurförsök och de är väldigt intressant men väldigt svårt också. Språket som används är väldigt ofta massa forskartermer så de är svårt att förstå. Men som tur är har jag min Nenins till hjälp vid allt för svåra och invecklade saker. Hon utbildar ju sig till biomedicinsk analytiker så hon känner till många termer och kan hjälpa mig förklara på ren svenska så jag förstår!
Så kom jag inte på en sida där man kan vara försöksperson själv och de har jag bestämt mig för att testa. Men frågan är bara vad jag kan delta i och klarar av. Men jag får mail om det kommer något passande test som ska göras så får vi se. Lättförtjänta pengar ju! 
En kvinna som utsätter sig för samma tester som djur gör



Hemsk eller vad?? Tycker bara dessa bilder visar att man borde använda mera alternativa metoder!

Blev så irriterad förut också! Precis när jag satt mig och kommit igång med studierna så får jag såklart näsblod! En helt förskräcklig en dessutom för de bara rann och rann och rann! De slutade typ aldrig och blodet var så tunt! Jag kanske har lite lågt trombocytvärde igen. För jag har faktiskt en del blåmärken också. Hoppas de blir bättre snart.

Har en sakna-farmor-kväll ikväll också. Fick den där känslan att verkligheten kommer ikapp en och man inser att man aldrig mera kommer få träffa henne! Man kan aldrig mera fråga henne om saker eller sitta på hennes gamla veranda och sola och fnittra och flumma som bara hon och jag kunde! De var så mysigt att sitta där och jag är säker på att farmor tyckte de också! För vi kunde flamsa och skratta så vi kiknade ibland! Vi kollade på folk, skrålade till Oh my darling, Clementine, lyssnade på massa konstiga låtar och diskuterade varför inte jag kunde få ha hennes hudpigment?? Hon kunde sitta inne och titta på solen och ändå bli hur brun som helst! När vi satt ute så satt hon alltid i skuggan och ändå var hon ALLTID brunare än mig i slutet av sommaren trots att jag solat betydligt mer än henne!
Nej hu, Jag Saknar Dig, Farmor! Helt galet mycket!! Men jag hoppas du har de bättre nu, inte för att du hade det dåligt här jag hoppas du nu kan vara med alla vänner som finns på andra sidan och att du slipper lida mera. Ingen jävla cancer och onda ben! Bara massa bra upplevelser! Vi ses om förhoppningsvis typ 70 år eller nåt!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Kommentera mera!