Ännu svårare att andas idag. Det går verkligen tungt och jag är rädd att jag ska få lunginflammation igen. Har ingen direkt hosta men av egen erfarenhet vet jag att man inte behöver ha hosta för att ha lunginflammation. Dessutom kan den komma i ett lite längre gånget stadium. Men jag hoppas verkligen inte att de är så! För jag har verkligen inte tid att vara sjuk! De är två månader kvar av skolan och de är massa som ska göras! De ska skrivas massa arbeten, prov och jag ska även hem och ha praktik!
Jag knarkar ventoline i hopp om att andningen ska bli bättre men de blir den inte. Den täppta näsan har jag löst med nässpray så de är fritt fram för luften att ta sig in!
Fick inte sov klokt inatt heller. Det var två damer som kom hem från krogen och var hungriga och skulle äta men de var inte speciellt tysta utan pratade och skrattade som bara den. När jag fått nog gick jag ut och sa till och då tystnade det ganska mycket men jag kunde inte somna om. Trots att jag tagit sömnmedicinen bara 3 timmar tidigare! Jag borde inte ha kunnat stå på fötterna men de kunde jag utan problem! Så jävla trött på att aldrig kunna få sova klokt! Ständigt trött på dagarna och pigg på nätterna!
Måste också berätta en läskig sak som hände i fredags! Jag, Johanna och Sanna var på Amarillo och åt mat på kvällen, på hemvägen gick vi förbi affären och handlade lite. När vi är på väg ut och står i dörren så känner jag att de började gunga och jag trodde då att jag höll på att svimma eller något, precis när jag säger "Shit vad händer?!" och Sanna börjar undra om jag får en panikångestattack skriker Johanna till och undrar varför det gungar så! De var verkligen skitäckligt! Jag trodde ju först att de bara var i mitt huvud det gungade men när Johanna kände precis samma sak så kan de ju inte ha varit så! Sanna kände även hon det lite lätt men inte alls så som jag och Johanna! Vi har inte kommit fram till varför de gungade och de var verkligen läskigt!
Idag har jag kollat film Mockingbird don't sing. En verklighetsbaserad film om en tjej som under sina 13 första levnadsår sitter inlåst på en potta. Hon blir misshandlad av sin pappa och hon kan varken prata eller ens knappt gå. En dag så tar hennes mamma henne till ett socialkontor och så får flickan vård på sjukhus och samtidigt försöker man lära henne att tala. Man får följa henne och människornas arbete att få flickan till ett sånt normalt liv som möjligt.
Den var bra och väldigt sorglig! Fruktansvärt hemsk men man bli glad när man ser vilka framsteg hon gör! Så den är verkligen sevärd!
Jag knarkar ventoline i hopp om att andningen ska bli bättre men de blir den inte. Den täppta näsan har jag löst med nässpray så de är fritt fram för luften att ta sig in!
Fick inte sov klokt inatt heller. Det var två damer som kom hem från krogen och var hungriga och skulle äta men de var inte speciellt tysta utan pratade och skrattade som bara den. När jag fått nog gick jag ut och sa till och då tystnade det ganska mycket men jag kunde inte somna om. Trots att jag tagit sömnmedicinen bara 3 timmar tidigare! Jag borde inte ha kunnat stå på fötterna men de kunde jag utan problem! Så jävla trött på att aldrig kunna få sova klokt! Ständigt trött på dagarna och pigg på nätterna!
Måste också berätta en läskig sak som hände i fredags! Jag, Johanna och Sanna var på Amarillo och åt mat på kvällen, på hemvägen gick vi förbi affären och handlade lite. När vi är på väg ut och står i dörren så känner jag att de började gunga och jag trodde då att jag höll på att svimma eller något, precis när jag säger "Shit vad händer?!" och Sanna börjar undra om jag får en panikångestattack skriker Johanna till och undrar varför det gungar så! De var verkligen skitäckligt! Jag trodde ju först att de bara var i mitt huvud det gungade men när Johanna kände precis samma sak så kan de ju inte ha varit så! Sanna kände även hon det lite lätt men inte alls så som jag och Johanna! Vi har inte kommit fram till varför de gungade och de var verkligen läskigt!
Idag har jag kollat film Mockingbird don't sing. En verklighetsbaserad film om en tjej som under sina 13 första levnadsår sitter inlåst på en potta. Hon blir misshandlad av sin pappa och hon kan varken prata eller ens knappt gå. En dag så tar hennes mamma henne till ett socialkontor och så får flickan vård på sjukhus och samtidigt försöker man lära henne att tala. Man får följa henne och människornas arbete att få flickan till ett sånt normalt liv som möjligt.
Den var bra och väldigt sorglig! Fruktansvärt hemsk men man bli glad när man ser vilka framsteg hon gör! Så den är verkligen sevärd!
Saknar mina älsklingar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Kommentera mera!