Har legat hela helgen och kurerat mig med massa antisjuk medicin och de gick väl sådär. Blev inte direkt bättre men inte heller sämre så de är ju alltid något.
Kände mig dock helt okej imorse så jag åkte till jobbet och jobbade som vanligt. Kände ibland att de var värst vad tungt det blev med andningen men jag försökte låta bli att tänka på de. När de blev för jobbigt så försökte jag ta några tunga andetag men de gick inte. Hur mycket jag än försökte så fick jag inte ner tillräckligt med luft! Den luft jag dessutom lyckades få ner fick jag knappt ut sen heller! Tog min medicin och fortsatte jobba, tog lite mera medicin och jobbade sedan på tills jag höll på att kollapsa. Ringde mamma och sa att hon skulle ringa VC och de gjorde hon medan jag gjorde det sista och när jag sedan kom ut därifrån så ringde VC och sa att jag skulle åka in till akuten eftersom jag lät så andfådd och hade så himla mycket besvär. Så jag körde alldeles för fort hem, bad mamma klä av mig alla kläder medan jag försökte lugna ner mig och andas. På med shortsen, ett linne och massa deo under armarna så bar det av sen. Mamma körde även hon alldeles för fort men vad gör man inte när man inte kan andas?! Väl inne på akuten började hela kroppen att domna och sticka och jag blev så yr så jag inte kunde stå på benen.
Fick dock komma in fort på ett rum och de kollade värderna och tog blodprov och så men de såg bra ut. hade ingen infektion och blodtrycket var helt okej men pulsen var hög. Syreomsättningen var också helt okej så de var väl egentligen mest bara att försöka lugna ner mig så skulle de mesta släppa. Men fick ligga med en mask och andas syrgas, kortison och astmamedicin så från att ha varit supervarm i ansiktet, eftersom de blir en chock att komma från 5 grader till 25, så blev jag jättekall om näsan! Men de gjorde inte så mycket, jag fick ju luft! Underbart verkligen!! Det kom in en lungdoktor efter ett tag och gjorde massa tester och grejer tillsammans med en annan läkare som jag egentligen hade. Han beslutade att jag skulle äta kortison ett tag och även vara hemma och ta det lugnt tills den värsta inflammationen hade lagt sig. Suck! Jag som skulle jobba den här veckan....
Men så jag mår nu ganska bra, har ännu jobbigt med andningen men de kommer jag nog ha ett par dagar tills kortisonet börjar hjälpa och så. Så fyller jag ju år på fredag och då har jag verkligen ingen lust att vara sjuk! Usch, de här var ingen rolig dag...!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Kommentera mera!