De var sjukt kallt på morgonen så de kläder jag hade tänkt ha vart alldeles för kalla så fick ta på mig en tröja jag inte ens tänkt ta med. Åkte till flygplatsen i Visby och fick vänta ett tag på att checka in och när de var dags så såg jag att mamma grät men jag försökte se så glad ut men direkt när jag gick runt hörnet in till gaten så kom tårarna och jag kunde sen inte sluta! Grät hela vägen till Arlanda och när jag klivit av så hade tårarna nog tagit slut för när jag mötte upp Simon så grät jag inte längre i alla fall.
Vi fick vänta ett par timmar innan vi kunde kliva på planet men de gjorde oss ingenting för då hade vi chans att lära känna varandra lite, hade ju bara sett typ 2 timmar i Stockholm 2 månader tidigare! Vi reste till Helsingfors och vi var väldigt stressade när de vart förseningar och vi fick springa för att hinna till nästa gate och vi var då tvungna att passera en passkontroll men de gick bra, vi kom igenom för att få veta att planet försenat 1,5 timma! Lagom roligt då de inte fanns särskilt mycket att göra på den avdelningen vi hamnade.. Men jag mådde bra för jag var tillbaka i älskade Finland och Vantaa så jag fick min dos av Finland innan jag gav mig iväg. På planet minns jag att jag sa till Simon att vi var de enda blondinerna på planet! Reste till Osaka i Japan så hela planet var fullt med Japaner och så vi. Men de var kul, vi fick lära oss äta med pinnar och Simon och jag bjöd på hemskt rolig underhållning under tiden! De hade väldigt roligt åt oss när vi försökte äta nudlar med pinnar!
Framme i Osaka så var vi väldigt förvirrade vart vi skulle men tillslut kom vi fram till någon form av tull som sa att vi kunde åka upp en trappa och sätta oss och vänta i typ 12 timmar.. Njae vi ville hellre gå på stan vi ställde oss den en kilometer långa kön för att deklarera, bli fotograferade och så tog de våra fingeravtryck sedan kunde vi få komma ut i friska luften igen!
Hade lite problem med kommunikationen då de knappt pratar någon engelska så de pratade japanska och vi engelska men vi fick våra biljetter och hoppade på en buss in till stan och sedan började vårat letande. Jag ville köpa en undervattenskamera och vi gick runt runt i cirklar utan att hitta en enda elektronikaffär! När hoppet var nästan ute så går vi in i en affär och inser att vi kommit väldigt rätt! Vi kom in i en butik som var lika stor som Ikea och hade allt inom elektronik! Efter mycket om och men så hittade jag en kamera så jag kunde få på svenska och när de skulle betalas blev de problem! Mina kort fungerade inte så Simon var snäll och betalade för mig!
När vi skulle tillbaka så ställde vi oss i en busskö som skulle gå till flygplatsen men jag insåg väldigt snabbt att de var fel flygplats så vi fick hoppa på rätt buss i precis sista sekunden!
Sedan blev de att vänta ännu mera... Vi gick flera varv runt i byggnaden och tillslut slängde vi oss i ett par soffor. Jag började må dåligt så jag hade svårt att vara still så jag gick en sväng och Simon somnade på bänken och helt plötsligt så fick vi bråttom till in-checkningen! De sa till oss att planet skulle gå tidigare men de visade sig att de gjorde de inte alls utan de gick samma tid som de skulle från början så de blev ännu mera väntan och efter endast några få osammanhängande timmars sömn var vi rätt flummiga när vi väntade!
På planet så hamnade vi allra längst bak mot fönstret så vi hade utsikt när vi flög, jag känner mig säkrast där för då ser jag vad som händer så jag sätter mig alltid vid ett fönster om jag kan.
Simon sov största delen av resan medan jag inte kunde sova för fem öre så satt och kollade film i 7 timmar. När vi klev av planet i Cairns så var klockan 5 på morgonen och de var redan runt 25 grader ute! Så när Simon och jag fått tag i våra väskor så gick vi direkt och bytte om och sedan passerade vi säkerhetskontrollen, jag med mina mediciner var ju mer än väldigt nervös! Men de ville inte ens se mitt intyg jag fick med mig utan lät bara en hund nosa på min väska och sedan fick vi gå vidare och så var de fritt fram att äntligen börja äventyret i Australien!
Dagen spenderade vi vid lagunen och hos Ezzy!
Första kvällen grät jag som ett barn och ringde hem till mamma från Simons mobil och pratade i 20 minuter eller något sedan la jag mig och sov hela natten och nästa dag var jag redo att fullfölja min dröm!
Oj vilka minne som fladdrar förbi nu! Kan berätta hela resan i detalj om jag hade fått! Får nog ta och gå igenom allt och kanske skriva en liten dagbok om allt som hände!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Kommentera mera!