Lyckan har kommit till mig igen!

Har kollat Andra Avenyn precis HELA dagen! Eller jag var ute på en promenad i 40 minuter men annars så har jag kollat konstant i 8,5 timmar! Jag kommer ju ihåg väldigt mycket men jag har glömt minst lika mycket så de är jättespännande ibland! Jag blir så där pirrigt nervös och till mig ibland när de händer något. Fast jag egentligen vet vad som kommer hända! Shit de är säkert över 4 år sedan jag såg dessa avsnitt! Men de är helt klart min favorit serie genom tiderna!
Dock har de satt igång jättemånga tankar i huvudet. De beror på att jag har fått ett annat perspektiv på livet nu gentemot vad jag hade då. Igenkänningsfaktorn är aningen högre om man säger så. På både gott och ont. Men den där förbjudna kärleken som de nästan hela tiden handlar om, gör mig frustrerad. Jag är precis på väg att komma över den och så kommer detta och sätter igång massa andra nya tankar och så är man tillbaka på ruta ett igen. De känns sådär måste jag säga..
Nu när jag har hela serien så måste Emma se den så jag kan ha någon att diskutera allting med! När hon väl tänkte försöka sig på att följa serien in i halva tredje säsongen så var de lixom lite försent. Så nu lär hon få läxa att kolla massa AA så jag kan få prata med någon sen. Har aldrig haft någon att prata med för ingen av minna vänner följde serien, iallafall inte lika slaviskt som jag! Jag blev helt galen om jag missade ett avsnitt eller ens 15 minuter! De dagar de var AA på tv var heliga, inget fick komma i vägen för de! Jag var extremt besatt med andra ord.